By Mireille Mazet, translated by Karl-Oskar Karlsson

Tekniken har används sedan Antiken för att mönstra och dekorera pärlhalsband och för framtagande av bilder. Därefter, från medeltiden till idag, har denna process använts i produktion av laborationsutrustning för användning inom både forskning och industri. Behovet av lite utrymme och lättanvändligheten gör lamparbete relativt lätt att praktisera i hemmet eller på resande fot. 1860 års uppfinnande av en brännare med en blandning av luft och gas, senare ersatt med syrgas, och även framtagning av borosilikatglas 1922 har märkbart gjort tekniken mer avancerad. Parallellt med att använda tekniken till framställande av laboratorieutrustning används lamparbete till konstnärlig produktion av små dekorativa figurer av virat eller lamparbetat glas, djur, julornament, även genuina mästerverk som “Filès de Nevers“ eller som Art Nouveau pokaler av Karl Koepping. Även idag finns en märkbar förkärlek bland nutida glaskonstnärer för denna typ av hantverk vilken de framgångsrikt återgår till, ibland i kombination med andra tekniker som till exempel blåst eller gjutet glas, ingjutna motiv gjorda med lamparbetsteknik som placeras inuti massan av smält glas.